acciowonderland

Hej! Hoppas ni hittar hit.

Idag är det en vecka kvar tills Simple Plan spelar på Peace & Love-festvialen, och jag har biljett! Det blev en biljett för hela veckan så jag får se fina kent också. Gråta sönder till Mannen i den vita hatten.. åh.

Det känns som att jag jobbar mest hela tiden och har inte mycket tid för annat än det och att äta och sova. Tyvärr blir ju inspirationen lidande.. Igår fick jag i alla fall ett par toning-skor som ska träna småmuskler och rumpa som jag tänker använda på jobbet. De två första dagarna gick jag i converse men ingen del av min kropp gillade det, så ett par ordentliga skor var på sin plats.

Ska ni på peace & love? Vad ser ni mest fram emot i så fall? :)

Första dagen på sommarjobbet och jag är helt slut!
Ska spendera sommaren på lagret och i kassan hos det lokala apoteket och börjar med en introvecka. Idag har jag lärt mig så mycket så jag kanppt kommer ihåg det. Hjärnan svämmar över av intryck, knapptryck, hyllor och namn.

Det känns i allla fall skönt att göra något, att hålla sig sysselsatt. Låtsas att det där tomrumet studenten lämnade efter sig inte finns.

Vilket som så är jag rätt säker på att jag lyckats skaffa mig ett av de bättre sommarjobben.

Har för hand flyttat över alla inlägg ifrån gamla bloggadressen då den helt enkelt inte kändes rätt. Kommentarerna har jag inte orkat kopiera över så det får vara.

Ett inlägg om studenten är på gång, måste försöka samla ihop känslorna.

// Lina

Sverige var pinsamt dåliga igår.

I skolan bjöds det på fika och vi målade lakan till studentvagnen.

Ikväll blir det grillparty och mösspåsättning om vi har tur.
Hoppas regnet lämnar plats för lite värmande kvällssol.

Antar att uppdateringen uteblir under veckan, hoppas ni inte glömmer bort mig i tystnaden.

Studentvecka och jag har aldrig haft sådan ångest.
För mycket på samma gång och det svarta molnet inuti bara växer och växer.

Veckan startars med fotbolls-EM och fantastiska människor och förhoppningsvis fylls den på med skratt och glädje. Sista rycket.



detskainteregnapåstudenten detskainteregnapåstudenten detFÅRinteregnapåstudenten

Jag lånade en någorlunda tjock bok i hopp om att den skulle räcka ett tag, men efter för många långa nätter med för lite sömn tog den slut ändå.

 

En naken skildring om hur samhället formar mördare. Om att ha kul på någon annans bekostnad tillslut kan kosta en livet, bokstavligt. Om att inte passa in. Om att bli lämnad ensam kvar, övergiven. Om vilken sjuk värld vi lever i, där det är viktigare att vara populär än att vara snäll.

 

Det är en viktig bok som belyser svagheter både hos den enskilda människan och livet i stort. Jag finner egentligen inga rättvisa ord att beskriva 19 minuter med och i stället säger jag bara: läs läs läs.

source_1

Idag kollade jag på de två sista avsnitten av The Secret Circle. Serien handlar om ett gäng ungdomar som har krafer utöver det vanliga. Detta innebär inte endast fördelar, eftersom det drar till sig häxjägare, demoner och svart magi. Det är en ganska lätt serie att titta på. Den är inte allt för läskig, innehåller massa känslor och snygga tjejer och killar. Som vilken high school-serie som helst egetligen, förutom att den innhåller det där lilla extra som tilltalar just mig - magi.

 

Ingen åh-ni-måste-se-serie men ändå sevärd.

Imorgon gör jag mitt sista pass som elevassistent på fritids. Det känns jättekonstigt att man kanske aldrig kommer träffa barnen igen, särskilt när man har jobbat nära någon som assistent.
Även om jag kanske inte har lärt hon så jättemycket mer än att man kan ha piercing i läppen så känns det som att jag har gjort något vettigt i alla fall, något av betydelse.

Jag har själv lärt mig så otroligt mycket under de här veckorna jag har varit på fritids. Jag har blivit bättre på att bemöta främmande människor, jag har lärt mig mer om hur barn fungerar. Jag har lärt mig att jag klarar av att ett socialt arbete, trots blygheten. Jag har lärt mig att jag kan ha en viktig roll utan att egetligen göra så mycket mer än att ge någon uppmärksamhet. Jag har lärt mig att jag är kapabel till att vara en del i någons liv, att jag kan underlätta för någon.

Att höra någon säga "Du får inte flytta, du ska stanna med mig" "Du borde bli fröken i tvåan" det liksom..värmer. Betyder. Stärker.

Jag har fått bekräftelse, samtidigt som jag har kunnat ge bekräftelse. Och det känns så himla viktigt.

Till det här använde jag: pasta, grädde, champinjoner, lök, paprika, kryddor, smör/margaring/olja att steka i och olivolja.

1. Sätt på pastan

2. Förstek hackad lök och delade champinjoner tillsammans med valfria kryddor, jag använde svartpeppar, tandori och chili.

3. I med grädden i stekpannan och låt det koka ett par minuter eller så.

4. Smaka av grädden, tillsätt ev. mer kryddor om det behövs.

5. I med paprikan i stekpannan på slutet. Jag tycker att det är godast när den fortfarande är knaprig så jag lägger bara i den och stänger av plattan.

6. Häll av pastan när den är klar och rör om med en skvätt olivolja.

7. Ät och njut!

 

Igår blev det tjejkväll med ett gäng härliga personer. Tacos, rit-spel, med andra ord, paj och kortspel blev en riktigt, riktigt trevlig kväll!

Jag hoppas på repris i framtiden.

Igår blev det fullt upp med skola, planering, jobb och på kvällen bjöds det på gratis teater på Folkan så jag och ett par vänner tog oss dit. Det här såg vi(klick).