acciowonderland

En kort summering:

 

Har man stått längst fram på Simple Plan, haft ögonkontakt med Pierre, haft hans kropp bara cm ifrån sin egna och haft sin arm runt honon spelar inget annat liksom någon roll.

 

Och Kent? Lika magiskt mäktigt som vanligt.

 

I övrigt såg jag Sugarplum Fairy, Thåström och lite random som var helt okej och träffade trevligt folk.

Annars var festivalen inte mycket att skryta om. Men som sagt, det spelar ingen roll.

 

(Och ni känner mig, ni vet att det kommer utförligare texter om båda spelningarna bara jag lyckas få tag på orden.)